VECKANS NYHETER
1. Välfinansierade streamingtjänsten Quibi skyller trög tillväxt på corona – New York Times
Efter en lyckad första vecka i mars har nedladdningarna fallit för streamingtjänsten Quibi (“quick bits”), vars spets är korta klipp på 5-10 minuter som kan konsumeras exempelvis när man pendlar till jobbet. Grundaren Jeffrey Katzenberg, som tidigare lett Walt Disney Studios och DreamWorks, skyller motgångarna på coronakrisen som har gjort att kunderna plötsligt har mer tid och mer aptit för längre innehåll. Quibi backas upp av närmare 1,8 miljarder dollar i riskkapital.
“My hope, my belief was that there would still be many in-between moments while sheltering in place. There are still those moments, but it’s not the same. It’s out of sync.”
2. Höga prenumerationspriser och stabila kunder får Politico att vädra morgonluft – Press Gazette
Politiksajten Politico, med utgåvor i USA och Europa, funderar på att nyanställa i Storbritannien trots coronakrisen. Över hälften av intäkterna kommer nämligen från “långsiktiga premiumprenumerationer” vilket ger en annan stabilitet och möjlighet till framåtblickande än om publikationen hade varit beroende av annonsintäkter, konstaterar chefredaktören.
Subscriptions to Politico Pro – a policy intelligence platform that specializes in numerous areas including, as examples, healthcare and agriculture – are sold to businesses, with prices starting at $10,000 and going up to six figures depending on the package.
3. Spotify vill differentiera sig genom nytt hybridformat för poddar – Di Digital
Specialskrivet dramainnehåll som produceras exklusivt för Spotify ska lyfta den svenska musiktjänstens poddsatsning. Inte riktigt ljudböcker – och inte heller radioteater, så beskrivs satsningen som Spotify själva vill likna med poddserier med en upplevelse lik HBO:s och Netflix produktioner. Parallellt jobbar Spotify också med dramatisering av böcker.
”Som plattform är vi inte konkurrenter till de som gör poddar. De får sälja sitt eget innehåll och behåller allt. Att vi skapar innehåll är dels för differentiering, men också för att vi ska ha det bästa biblioteket som finns”
4. NBC Universals nya streamingtjänst Peacock lanseras i USA i juli – CNET
Ytterligare en stor aktör ger sig in i streamingkriget när den Comcast-ägda mediekoncernen NBC Universal den 15 juli trycker på startknappen för Peacock. Utmanaren kommer att finnas tillgänglig på Apples och Microsofts plattformar vid lanseringen och erbjuda eget innehåll i form av filmer och tv-serier.
Filming production of original programming is largely shut down now, and the plan to piggyback Peacock’s national launch on NBC’s live coverage of the summer Olympics is moot now that the games have been pushed back to 2021.
5. The Economist skär bort 90 tjänster och gör magasinet 1843 digitalt – Talking Biz News
Den anrika ekonomitidskriften The Economist skär bort 90 tjänster eller 7 procent av arbetsstyrkan – dock inga på den redaktionella sidan – till följd av Covid-19-krisen. Samtidigt görs magasinet 1843 enbart tillgänglig för digitala prenumeranter.
This change will increase the reach of 1843 content which will be available to Economist subscribers who have digital access. The shift to digital had already been under discussion but was accelerated due to the impact of COVID-19.
VECKANS ANALYSER
1. Rapport: Tillväxtkurvan för digitala prenumerationer börjar “plattas till” – Digiday
Den branta tillväxt som många publicister upplevt till följd av Covid-19-pandemin har nu börjat avta, enligt rapporter från Zuora och Piano som Digiday återrapporterar. Högst var tillväxten i mitten av mars – samtidigt som tjänstemän världen över började arbeta på distans. Därefter har tillväxten avtagit, även om den fortfarande är på högre nivåer än före krisen.
Indeed, some, often larger, publishers will sustain their subscriber increases better than others. Those with multifaceted data-based circulation strategies that have been in place before the coronavirus and who use broader marketing messages beyond keeping up with the latest news will ride the wave for longer.
Läs mer hos Digiday
2. Rapport: Lokaltidningar kan bli vinnare när läsmönstren ändras – FIPP’s Global Digital Subscription Snapshot Q2 2020
Stora publicister som New York Times i USA, och Dagens Nyheter i Sverige, har sett en snabb tillströmning av prenumeranter. Men för amerikanska lokaltidningar verkar det gå ännu bättre, enligt FIPP’s färska rapport. Det är ett välkommet skifte i konsumtionen, skriver organisationen som noterar att lokaltidningar tidigare har haft svårt att växa sin kundstock i samma takt som större och rikstäckande tidskrifter.
While publishers are yet to release digital subscription figures which shows their performance since lock-downs started, internet traffic numbers hint that local news publishers might be the biggest beneficiaries of changing internet behavior.
Läs mer hos FIPP
3. Så skapar The Atlantic innehåll för nytillkomna prenumeranter – Nieman Lab
I kölvattnet av intresset för coronapandemin fick The Atlantic 36 000 nya prenumeranter under mars månad och 34 000 i april. Det amerikanska magasinet som i fjol återlanserade sin betalvägg arbetar nu med att behålla prenumeranterna. För att möta efterfrågan har man bland annat lanserat ett dagligt nyhetsbrev om corona, skaffat nya krönikörer, sjösatt en corona-dedikerad podcast samt lagt till fler korsord.
[We] have a lot of subscribers that we want to deepen our relationship with. I think you can see it across the stories that we’re telling and the different products that we have.
Läs mer hos The Atlantic
VECKANS MINIANALYS
Kan prenumerationer kompensera för bortfallet i (annons)intäkter?
I Coronakrisens spår har de redan ansträngda annonsaffärerna tappat ytterligare mark. Enligt Mediebyråbarometern för april så uppvisades en negativ tillväxt om 49,6 procent, mot samma månad föregående år, vilket är den lägsta noteringen sedan Mediebyråbarometern startades. De innehållsskapare som har förmånen att också kunna luta sig mot en prenumerationsaffär behöver nu förstå hur denna kan stå för en allt större del av resultatet. Kan prenumerationer helt eller delvis kompensera för de tappade annonsintäkterna? Låt oss titta på några räkneexempel.
I följande tabell görs en överslagsräkning på detta. Räknat på ett pris per månad inklusive 6% moms (kolumnerna) och en konstant volym av betalande prenumeranter (raderna), ses i tabellen hur många miljoner kronor i årsintäkt detta motsvarar (exklusive moms).
Tabellen visar årlig intäkt från prenumerationer exklusive 6% moms i MSEK
Vi tar Aftonbladet som ett exempel, inte minst eftersom det där finns viss tillgänglig data publikt. Aftonbladet tappade 10% i total intäkt första kvartalet 2020, jämfört med samma period 2019 (enligt Schibsteds Q1-rapport). Om detta tapp skulle hålla sig hela 2020 skulle årsintäkten landa ca 140 MSEK lägre än 2019. Notera dock att det i detta tapp redan finns en underliggande ökning i prenumerationsintäkter, men den exakta fördelningen inte framgår i Schibsteds rapporter.
Hur mycket är 140 MSEK uttryckt i prenumeranter? För Aftonbladet som tar 79 kr/månad krävs drygt 155,000 st ytterligare betalande för att kompensera detta tapp. 155,000 kontinuerligt betalande prenumeranter, således ej räknat någon churn eller liknande. Det ter sig orimligt att Aftonbladet ska öka från dagens (ca 300k?) med ytterligare 155k i närtid. Tillsammans med de pågående sparpaketen kanske dock siffrorna går ihop på längre sikt.
Aftonbladet är ett extremt exempel som på sista tiden drabbats hårt av annonstappet. För mindre titlar som har en stabilare annonsaffär, kan ett ökat fokus på prenumeration kompensera annonsbortfallet till större del. Det kräver dock omställning. Kanske är det läge att låta annonssäljarna driva in prenumerationer istället?
