Plattformsguiden: Typer av plattformar för innehållsdriven affär

I detta inlägg tittar vi närmare på vilka olika alternativ för prenumerationsplattformar för digitala innehållsdrivna affärer, som finns på marknaden. Det finns en uppsjö av leverantörer både lokalt och globalt som utvecklar liknande plattformar, så denna lista ska endast ses som några (goda) exempel på möjliga plattformar.

Det är också viktigt att påpeka att funktionaliteten i dessa plattformar varierar kraftigt och att man måste förstå sin fullständiga lösningsarkitektur för att veta vilka lösningar som är relevanta för just sin egen affär.

Vi har valt att dela in dessa plattformar i fem olika kategorier. Man bör först förstå vilken av dessa kategorier man söker, för att sedan kunna jämföra olika plattformar inom en kategori. Notera att denna kategorisering är subjektiv och tänkt att användas för att “förstå var man ska börja”.

Dedikerade helhetslösningar

För mindre innehållsskapare som endast fokuserar på sitt innehåll och inte nödvändigtvis behöver en helt egen sajt/produkt, så finns helhetslösningar som även inkluderar prenumerationsfunktioner. I dessa lösningar får man allt på ett ställe: Front-end, cms, prenumerationslösning, betallösning, etc. 

• Exempel: Patreon eller Substack.
• Fördelar
  • Snabbast möjliga sättet att komma igång med att ta betalt för sitt innehåll.
  • Enkelt och man vet att helheten fungerar eftersom man köper hela tjänsten. 
• Nackdelar
  • Väldigt begränsade konfigurationsmöjligheter.
  • Oftast höga kostnader om man har en större affär.
  • Oftast bara kortbetalning.
• Kostnad: Exempelvis kostar Patreon i nuläget 5-12% av intäkterna + kostnad för betalningstransaktioner. Substack kostar ca 10% av intäkter.
• Sammanfattningsvis: Denna typ av lösning passar främst fristående journalister, bloggare eller mycket nischade innehållsskapare – som vill ha en helhetslösning i samma produkt.

CMS-plugin för prenumerationer

För innehållsdrivna sajter, som dessutom kör exempelvis WordPress eller Joomla som CMS/front-end, så finns flera bra plugin som agerar som ett prenumerationssystem. Dessa kan enkelt kopplas på den befintliga sajten och göra att man snabbt får tillgång till funktioner för att hantera prenumerationer, som en del av sitt CMS.

• Exempel: MemberPress for WordPress, Membership Pro för Joomla.
• Fördelar
  • Direktintegration mot sitt CMS för att exempelvis låsa artiklar.
  • Snabb lösning: Ladda in plugin, konfigurera, börja ta betalt.
    Ofta väldigt låg kostnad för att komma igång.
• Nackdelar
  • Mycket begränsad funktionalitet för att konfigurera prenumerationer, betalsätt med mera.
  • Att bygga ihop CMS, front-end och prenumerationssystem kan bli begränsande.
  • Inte rätt lösning för en större, mer seriös prenumerationsaffär.
• Kostnad: Exempelvis kostar MemberPress ca $150 per år + kostnad för betalningstransaktioner.
• Sammanfattningsvis: Denna typ av lösning är bra för mindre innehållsdrivna sajter som kör ovanstående CMS och som snabbt vill ha tillgång till prenumerationsfunktioner. Det blir snabbt en begränsande faktor om man vill bygga en seriös affär.

Prenumerationssystem för innehållsaffärer

Nischade prenumerationssystem för innehållsaffärer och mediebolag, som ofta innefattar CRM, IAM samt hela OTC/förnyelse-flödet. Samma tillverkare har ofta fler komponenter såsom CMS eller analysprodukter, som passar ihop med prenumerationsplattformen.

• Exempel: Tulo Payway eller Piano VX (vilket i sig är två väldigt olika exempel).
• Fördelar
  • Innehåller ofta precis den funktionalitet som behövs – varken mer eller mindre.
  • Möjliggör uppsättning av mer komplexa produkter och prenumerationer.
  • Ofta en kostnadseffektiv helhetslösning för medelstora till stora bolag.
• Nackdelar
  • Kräver ofta integration/utveckling för att få ihop med sina nuvarande plattformar.
  • Ett större investeringsbeslut som gör att man måste utvärdera mer aktivt.
• Kostnad: Från ca 5,000 kr per månad och uppåt i licenskostnader. Räkna även med implementationskostnader (beroende på ert nuvarande systemlandskap), samt kostnad för betalningstransaktioner.
• Sammanfattningsvis: Denna typ av lösning är bra för medelstora och stora mediebolag (tänk 10 MSEK i omsättning och uppåt). De får en kostnadseffektiv lösning som gör att de kan växa prenumerationsaffären till sin fulla potential, just dedikerat för innehållsdrivna affärer.

Printfokuserande prenumerationssystem

Lokalt och globalt finns leverantörer som kommer från “pappersvärlden” och har bra system för att hantera prenumerationer. Flera av dessa har även löpande byggt till logiken för att kunna hantera digitala prenumerationer, som en funktionalitet ovanpå sina print-system, eller som separata produkter.

• Exempel: Kayak, Advantage, med flera.
• Fördelar
  • Bra om man behöver kombinera med en print-affär och ser ett behov av att samla hela kundbilden på samma ställe.
  • Systemen och leverantörerna har lång erfarenhet från (print)media.
• Nackdelar
  • Oftast relativt omoderna plattformar som bygger på en print-logik. Ej skapade för en sömlös digital upplevelse.
• Kostnad: Okänt.
• Sammanfattningsvis: Denna typ av system kan vara rätt väg framåt om man har en stor print-affär som man behöver bibehålla samtidigt som man bygger sin nya digitala affär. I praktiken gör man dock ofta avkall på den digitala transformationen, eftersom man ibland väljer sub-optimala system. Man behöver välja vad som är viktigast för framtiden.

Generiska prenumerationssystem

Prenumerationssystem som är generella för flera branscher, inte bara media. Dessa system kommer ofta från större globala leverantörer och har kunder inom allt från media, telecom och tjänsteföretag. De fokuserar ofta specifikt på OTC – dvs den grundläggande logiken från order till cash.

• Exempel: Zuora, BillingPlatform, Aria, Gotransverse, Stripe Billing, med flera. 
• Fördelar
  • Oändliga möjligheter till konfiguration och vidareutveckling.
  • Klarar de mest komplexa affärskraven för prenumerationsaffären.
  • Geografisk spännvidd för prenumerationsaffärer som finns på flera geografiska marknader.
  • Stora, stabila och världsledande leverantörer som utvecklar plattformarna.
• Nackdelar
  • Oftast en dyr lösning, både i licenskostnader samt för implementation och och förvaltning.
  • Ofta krävs egna resurser för löpande förvaltning.
  • Kräver ofta andra separata system för exempelvis entitlement-hantering.
  • Dessa system har vanligtvis inte support för lokala marknader – såsom Swish eller BankID-integration för Sverige (en sanning med modifikation dock!).
• Kostnad: De flesta system i denna kategori kostar 50,000 kr per månad och uppåt i licensavgifter (the sky is the limit). Implementeringsprojekt på minst 0.5 MSEK och uppåt. Ytterligare kostnader för betalningstransaktioner.
• Sammanfattningsvis: Att välja ett generiskt prenumerationssystem är ofta den enda vägen framåt för stora bolag och koncerner. De har ofta komplexa prenumerationsmodeller, många produkter, många prislistor och andra avancerade affärskrav. Det är dock ofta en stor investering som kräver en lång och genomarbetad process – från val av plattform till implementering och förvaltning.

Ovan är de fem kategorier av plattformar som vi tycker att ett innehållsdrivet företag har att välja mellan. Saknar ni något eller vill komplettera ovan text? Hör gärna av er med kommentarer och feedback. Läs gärna våra andra artiklar inom Plattformsguiden som bland annat visar en mer komplett lista på tillgängliga system.

Missa inte våra andra artiklar på ämnet: 

• Plattformsguiden: Översikt av plattform för innehållsdriven affär
• Plattformsguiden: Typer av plattformar för innehållsdriven affär
• Plattformsguiden: Att upphandla plattform för prenumerationer
• Plattformsguiden: Att tänka på vid val av prenumerationsplattform
• Plattformsguiden: Lista över prenumerationsplattformar